Här kommer att finnas historik kring området Bergåsa och tidigare publicerade inlägg på föreningens hemsida.
Historiska uppgifter kring gatunamn på Bergåsa, Västa Mark, Arnö och Elleskär.
Berättelse av Astrid Alm – Bergåsa och Västra Mark på 1920-talet, del 1-2
Berättelse av Astrid Alm – Bergåsa och Västra Mark på 1920-talet, del 2-2
Berättelse av Astrid Alm – I Tullskolan på 1920-talet
Berättelse av Stig Larson – Bergåsa – Västra Mark
Bergåsa, Västra Mark, Gräsvik, samt öarna Arnö och Elleskär
Kulturmiljöbeskrivning:
Bergåsa och Västra Mark utgör två sammanhängande stadsdelar belägna på Västra Vämö. En stor del av den avgränsade ytan upptas av Gräsvik, f.d. Karlskrona grenadjärregementes förläggning, vars kasern- och administrationsbyggnader idag inrymmer ett antal mindre företag ******. Öster och norr om Gräsvik vidtar ett vidsträckt område med kvarter av relativt tät villabebyggelse från ca 1905-1960. Kvarters- och stadsplanen är här i huvudsak oregelbunden och ansluter till den kuperade terrängen, som i norr övergår till ett skogbevuxet rekreationsområde med badplats, motionsspår samt en idrottsanläggning.
En naturlig gräns i öster utgörs av järnvägen, och på dess östra sida centrallasarettets äldre administrations- och vårdbyggnader. Området begränsas i sydöst av ett stadsdelscentrum med post, bank och butikslokaler, ritat av *Wolter Gahn, och uppförd under 1940-talet. I sydväst, bortom enstaka hyreshus från 1900-talets första hälft, sträcker sig villamiljön till öarna Arnö och Elleskär, belägna i sundet mellan Vämö och Långö.
Historik:
Vämö var under 1600- och 1700-talen glest bebyggd. Under lång tid nyttjades marken till borgerskapets djurbete.
Stadsdelen Bergåsas gradvisa bebyggande under 1900-talets första decennier var till största delen en följd av Karlskrona grenadjärregementes lokalisering till Gräsvik 1905 och centrallasarettets förflyttning från gamla tullen till nya byggnader norr om stadskyrkogården LgLB-22. På Gräsvik uppfördes två kaserner och ett kanslihus från 1904 och med tiden låg här ett femtiotal enskilda byggnader tillhörigt regementet, flera ditflyttade. I lasarettets första etapp ingick kirurgi-, ortoped- och kliniskt fysiska avdelningar verkstäder, personalbostäder och ett litet kapell, samtliga ritade av arkitekten Salomon Sörensen från Malmö.
Behovet av bostäder i regementets närhet ledde till byggandet av stora enfamiljsvillor på Arnö och Elleskär strax efter etableringen. Ett mindre antal läkare- och officersbostäder uppfördes även under samma tid i ett kvarter söder om förläggningen.
1910 öppnades spårvägstrafik mellan Karlskrona centrum och Bergåsa. En spårvagnshall uppfördes på Polhemsgatan, intill regementet. I anslutning till denna byggdes också ett par större flerfamiljshus. Den nya bebyggelsen, belägen vid stadens infart, gavs en medveten arkitektonisk utformning. Spårvägen projekterades med utgångspunkt i det expansionsprogram, som framtagits för Bergåsa kring sekelskiftet. Tidigare planer på arbetarbostäder övergavs emellertid 1910 i samband med ”Föreningen Egna hems” köp av tomtmark i området. 1911 uppfördes ett fyrtiotal bostadshus vid Valhallavägen och Vasagatan. De utgjordes främst av tvåfamiljsvillor med individuell fasadutformning, samt enklare egnahem.
Bergåsa utformades till en trädgårdsstad, där den mest kända förebilden är Djursholm i Stockholm. Trädgårdsstaden etablerades ursprungligen efter en medveten ideologi. I slutet av 1800-talet hade kampen om den centrala tomtmarken i städerna hårdnat, de stora flerfamiljshusen trängde undan de mindre privata bostäderna. Stadsluften ansågs ohälsosam och man talade om lantlivets behag. Enskilda personer gick samman och bildade privata föreningar för projektering av mindre villasamhällen utanför städerna. Kommunikationerna var viktiga och planerades på ett tidigt stadium så att boendet kunde skiljas utan men från arbetet inne i de centrala delarna av staden.
Det skogklädda och kuperade naturområdet norr om den äldsta villabebyggelsen exploaterades efter hand under 1920-30-talen. Under senare delen av 1930-talet började utbyggnaden av Västra Mark. Här låg sedan tidigare en skjutbana och en idrottsanläggning för militära behov.
Trycket på ett stadsdelscentrum med servicefunktioner som post och bank blev markant då Västra Mark byggdes ut. Anläggningen ritades av Wolter Gahn, som var en av männen bakom funktionalismens genom- brott i Sverige genom sin medverkan i Stockholmsutställningen 1930 och i manifestet Acceptera som utgavs i samband med denna. Det placerades 1946 vid spårvagnstrafikens ändhållplats i Bergåsa. Den kompletterades med biograf och småbutiker.
Stadsdelen var utbyggd i sin helhet vid 1960-talets början. Punktvisa förtätningar genom tomtavstyckningar har bl.a. skett på Arnö och i centrala Bergåsa under 1970-talet.
Bedömning:
Grenadjärregementets förläggning till Gräsvik och centrallasarettets flyttning från tullen till Bergåsa var en förutsättning för den kraftiga expansionen av stadsdelen Bergåsa/Västra Mark samt öarna Arnö och Elleskär. Båda anläggningarnas byggnadsbestånd idag har arkitektoniska kvalitéer. De hår dessutom ett betydande lokalhistoriskt värde som milstolpar i stadens utveckling.
Villabebyggelsen i Bergåsa och Västra Mark, samt öarna Arnö och Elleskär, har i stort väl bibehållna huvuddrag i fråga om fasadutformning, färgsättning, volym etc. Enstaka avsnitt är dock kraftigt förändrade. Kontinuiteten i villabebyggelsen illustrerar de skiftande stil-, plan- och bostadsideal som utvecklades under 1900-talets första hälft och har såväl i enskildheter som i stort ett arkitekturhistoriskt värde. Bergåsa är Karlskronas enda exempel på de trädgårdsstäder, som kring sekelskiftet växte fram i många svenska städer. Den har dessutom ett socialhistoriskt värde som ett exempel på en utpräglad tjänstemannastad, bebodd av högre samhällsskikt med anknytning till militär- och vårdyrken.
Sadeltak med en- till tvåkupigt tegel, tillsammans med valmade tak och enstaka tälttak, förekommer i miljön. Taktäckningen skiftar även något, med inslag av trapetsformade cementpannor och plåt. Fasaderna har genomgående slätputs i gråvit/ljusbrun kulör, dock bitvis med inslag av tilläggsisolerade fasader i vit kalksandstegel samt lockpanel.
Huvuddelen av 1950-talsvillorna har även fasader av gult tegel.
Norra delen av Västra Mark utgör en mera visuellt splittrad miljöbild, med 1940-1950-talsbebyggelse som förändrats genom ombyggnader med skiftande material och kulör. Stadsdelens nordligaste del består dock av en samlad grupp med enfamiljsvillor, från 1960-talets början. Villorna ligger vid Tallvägen och har flacka sadeltak och fasader av rött tegel.
* Wolter Gahn (1890-1985)
Förutom teater- och konserthuset i Karlskrona ritade Wolter Gahn flera vackra bostadshus under sitt yrkesliv.