Kategoriarkiv: På gång…

Stig Larson – Del 3:3

Vi har nu kommit fram till sista delen av Stig Larssons berättelse om Bergåsa/Västra Marks historia. Ni som hängt med i alla delarna har nu god kännedom om vårt områdes ursprung. Vi fortsätter leta efter intressanta texter om vårt område och återkommer med nya inlägg framöver. Är det någon som har sitter och håller på spännande historier, händelser, foton (stort som smått) eller vet vad någon av affärerna som nämns i texten hette får ni gärna höra av er till webmaster@bergasa.se.

1970-talet tillkom Kaptensgatan samt Ymervägen 10 och Heimdalsvägen 19.

HEIMDALSVÄGEN - I nordisk mytologi var Heimdal gudarnas väktare. Blåser i Gjallarhorn vid Ragnarök. YMERVÄGEN - I nordisk mytologi var Ymer en jätte av vars kropp gudarna skapade världen. Båda vägnamnen tillkom 1934. Foto Hans Södergren

HEIMDALSVÄGEN – I nordisk mytologi var Heimdal gudarnas väktare. Blåser i Gjallarhorn vid Ragnarök. YMERVÄGEN – I nordisk mytologi var Ymer en jätte av vars kropp gudarna skapade världen. Båda vägnamnen tillkom 1934. Foto Hans Södergren

Och slutligen, på åttiotalets mitt, avstyckades från Vasagatan 28 en tomt som bebyggdes med ett parhus (som är föga anpassat till kringliggande bebyggelse, här torde man kunna använda benämningen “främmande i miljön”, min anm.).

Vasagatan 28, en avstyckad tomt som bebyggdes med ett parhus. Foto Hans Södergren.Vasagatan 28, en avstyckad tomt som bebyggdes med ett parhus. Foto Hans Södergren.

Jag talade i början om socioekonomiska skikt (i samband med första etappen av områdets tillblivelse) och värt att nämna är att i slutet av 20- och början av 30-talet kommer även underofficerskåren att bli väl representerad i området. Från och med denna tid börjar befolkningen bli mera blandad, samtliga socialgrupper är då representerade, dock med en viss överrepresentation av socialgrupp II.

I och med att de ursprungliga inbyggarna har avflyttat har många av byggnaderna utsatts för mer eller mindre grova förvanskningar till följd av ombyggnad, detta gäller i synnerhet många av byggnaderna från 30-talet, men även stora delar av den äldsta bebyggelsen har som följd av många ägarbyten förändrats radikalt. Detta har dessutom (vilket ständigt förvåna oss som har antikvariska och psykologiska aspekter på bebyggelsen) fått till resultat att många byggnader fått en mycket “hög” standard med påföljd att området delvis “gentrifierats”, vilket innebär att de socioekonomiska skikt som ursprungligen slog ner sina bopålar i området ej längre har råd att söka sig till eller hålla sig kvar därstädes.

Dock kan man fortfarande till viss del urskilja de olika byggnadstekniker och -material som representerar olika tidsepoker. Den äldsta bebyggelsen har huvudsakligen fasader av oljemålade liggande eller stående träpaneler, medan 30-talsbebyggelsen är försedd med antingen tämligen slät eller tämligen grov kalkcementputs. Den sena 40-tals- och den tidiga 50-talsbebyggelsen utmärks av den mycket hållfasta glimmerputsen som på många byggnader fortfarande är helt intakt, trots tidens tand.

I skarven mellan 40- och 50-tal börjar tegelfasaderna i rött och gult tegel göra sig gällande och är klart dominerande för områdets tidiga 60-talsbyggnader. I slutet av 60-talet dyker dessutom den välbekanta mexistenen upp i området, såväl i nyproduktion som i samband med “isolering” av befintliga äldre byggnader inom området.

Vad gäller livsmedelsaffärer är man idag betjänad av dels butiken på fastigheten Valhallavägen 16 (f.d. Saga-biografen) och dels av ICA-butiken på Bergsgatan 3 A.

Valhallavägen 21, mjölkaffär i början av 60-talet. Foto Hans Södergren.Valhallavägen 21, mjölkaffär i början av 60-talet. Foto Hans Södergren.

Bondegatan 3 (eller är adressen Valhallavägen?). Hursomhelst avses första byggnaden på höger hand sett nerifrån Bondegatans början) har på sin tid inrymt en mindre livsmedelsaffär, Valhallavägen 21 hade fram till början av 60-talet en mjölkaffär i bottenplanet och den på Bergsgatan numera belägna ICA-butiken var tidigare inrymd i den ursprungliga byggnaden (nuvarande återuppförd efter brand) på Korpralsgatan 19 denna butik var från början endast mjölkaffär. Även kooperationen har till ca mitten av 60-talet varit representerad med en Konsumbutik i byggnaden Korpralsgatan 15 och en mjölkaffär fanns till ca 1960 inrymd i byggnaden med adressen Baldersvägen 20.

Korpralsgatan 19, butiken var från början mjölkaffär. Foto Hans Södergren.Korpralsgatan 19, butiken var från början mjölkaffär. Foto Hans Södergren.

Mjölkaffär på Baldersvägen 20. Foto Hans SödergrenMjölkaffär på Baldersvägen 20. Foto Hans Södergren

Konsumbutik på Korpralsgatan. Foto Paavo Lindquist. Källa Blekinge Museum.

Konsumbutik på Korpralsgatan. Foto Paavo Lindquist. Källa Blekinge Museum.

Det kan vara på sin plats att nämna att endast de gator som fick bebyggelse fr.o.m. 50-talet ursprungligen var asfalterade. Grus var från början den allenarådande gatubeläggningen (även gräs för den delen). Som exempel kan nämnas att Idunavägen, som bebyggdes ca 1948-1951 asfalterades först i mitten av 50-talet och samma gatas trottoarer först i början av 60-talet. Värt att nämna som exempel är att Idunavägens trottoarer i samband med utbyte av vatten- och avloppsrör 1984 förlorade den huggna kantstenen (granit?). Denna kantsten, som var ett självklart inslag i gatubilden hos ett bostadsområde från 40-talet, ersattes tyvärr av betongkantsten samtidigt som den trottoar som tillhörde de ojämna gatunumren togs bort.

Ett annat exempel på hur tidstypiska detaljer i gatubilden rycks undan är de fackverksstolpar för gatubelysningen som fanns på Kronobergsgatan fram till ca sjuttiotalets början.

Området rymmer många intressanta byggnader som ännu är relativt oförändrade åtminstone vad beträffar exteriören. Som exempel kan nämnas Heimdalsvagn 15 (sent 40-tal med bl.a. välvda glasrutor), Ymervägen 2 (arkitektritad villa ritad av en dansk arkitekt), Idrottsvägen 31 (arkitektritad funktionalism) samt t.ex. Erik Dahlbergsgatan 1 (med mycket intressant balkong) och Erik Dahlbergsgatan 3. Även byggnaderna med adress Sunnavägen är av tämligen intressant karaktär. M.fl. m.fl.

Välvda glasrutor Heimdalsvägen 15. Foto: Hans SödergrenVälvda glasrutor Heimdalsvägen 15, Foto: Hans Södergren

Arkitektritad funktionalism, Idrottsvägen 31. Foto Hans Södergren.Arkitektritad funktionalism, Idrottsvägen 31. Foto Hans Södergren.

Erik Dahlbergsgatan 1, med mycket intressant balkong. Foto Hans Södergren.Erik Dahlbergsgatan 1, med mycket intressant balkong. Foto Hans Södergren.

Slutligen kanske man också kan nämna att Bergåsa under spårvagnsepoken och fram till spårvägens nedläggande 1949 fungerade som ändhållplats för nämnda fordon. När busstrafiken ersatte spårvagnarna organiserades denna som en ringlinje med utgångspunkt från den gamla ändhållplatsen.

Spårvägens slutstation på Bergåsa omkring 1920. Okänd fotograf. Källa Blekinge Museum.

Spårvägens slutstation på Bergåsa omkring 1920. Okänd fotograf. Källa Blekinge Museum.

Textförfattare: Stig Larson
Källa: Blekinge Läns Museum

Stig Larson – Del 2:3

Vi har nu kommit till del två i Stig Larssons berättelse om Bergåsa/Västra Mark och dess historia. Inom kort kommer den avslutande och tredje delen att publiceras.

1930-talet fortsatte utbyggnaden av Kronobergsgatan, Västra Marksgatan och fortsättning av Erik Dahlbergsgatan samt delar av Balders- och Idrottsvägen. Även Studentgatan fick sin fortsättning under denna tid. Valkyriavägen tillkom och likaså bebyggdes Sunnavägen på bägge sidor om stadsfarmen Rostad. På 1940-talet tillkom Kronobergsgatans sista del mot norr, resterande delar av Baldersvägen och Idrottsvägen. Vidare tillkom Sagavägen, Gefionvägen och Idunavägen, Ymervägen och Heimdalsvägen (ca 1948-1951) och i och med sistnämnda epok gjorde de monteringsfärdiga villorna på allvar sitt intåg i området. (Exempelvis är byggnaden som jag själv bor i, Idunavägen 26, ett WST-hus från Forserum, byggnadsår 1949). 1948 tillkom dessutom det dåvarande spädbarnshemmet i slutet av Kronobergsgatan mot norr samt Västerbo barnhem på Idrottsvägen. Bägge byggnaderna används idag av landstinget för andra ändamål.

ICA-butiken på Bergsgatan 3A. Foto Hans SödergrenICA-butiken på Bergsgatan 3A. Foto Hans Södergren

1950-talet byggdes det ganska sparsamt i området, det rörde sig mest om “kompletteringsbebyggelse” som t.ex. ICA-butiken på Bergsgatan 3 A, byggnaderna på Frejavägen samt Baldersvägen 5 och 9. Ca 1956 tillkom dessutom den mycket intressanta arkitektritade villan med adress Ymervägen 2. Den lär ha ritats av en dansk arkitekt vars namn torde kunna återfinnas i stadsbyggnadskontorets arkiv.

Ymervägen 2, ritad av en dansk arkitekt. Foto Hans SödergrenYmervägen 2, ritad av en dansk arkitekt. Foto Hans Södergren

I slutet av 1950-talet, ca 58-59 påbörjades Tallvägens bebyggelse, som stod inflyttningsklar 1960. Tallvägen utgörs av första delen av den körbara väg som leder till Karlskrona Motorbåtssällskaps klubbstuga. I samband med Tallvägens tillkomst byggdes även Idrottsvägen nr 4, 6, 8 och 10.

Vid Kronobergsgatans slut, i anslutning till det dåvarande spädbarnshemmet, påbörjades 1960 arbetena på det som idag är Ringvägen eller “Jänkeberget”. Det dåvarande spädbarnshemmet kallas idag “Jänkeberga”, vilket är en sentida benämning som kan härledas från “Jänkeberget”, som i sin tur kan härledas utifrån “Jänkeviken”, dvs. den vik som är belägen strax nedanför “Jänkeberget”. Denna vik har nämligen fått sitt namn efter den på sin tid välkände Karlskronaprofilen “Jänke”, som hade sin eka förtöjd i viken. (För ytterligare upplysningar om Jänke kan Du kontakta Erik Langemark som brukade språka med honom ibland).

Jänkeviken, utsikt mot Andöarna. Foto Hans Södergren

Jänkeviken, utsikt mot Andöarna. Foto Hans Södergren

Första etappen av Ringvägen (mot sjösidan och med ojämna gatunummer) är välförsedd med arkitektritade byggnader medan den senare och inre delen är av mera blandad karaktär med bl.a. Karlskronavarvets fyra stycken typhus. Denna senare del färdigställdes ca 1965-66.

När vi nu uppehåller oss vid 1960-talet kan nämnas att Vasagatan 12 och 14 uppfördes och det kan vara på sin plats att nämna att Vasagatan 12 avsåg inrymma någon slags butik, vilket aldrig blev fallet. De ursprungligen tänkta affärslokalerna framgår fortfarande av byggnadens exteriör.

Textförfattare: Stig Larson
Källa: Blekinge Läns Museum

Stig Larson – Del 1:3

Under Villaföreningens årsmöte kunde vi höra styrelsemedlem Britta berätta om Bergåsas stadsfarmar och dess historia. Många närvarande visade stort intresse för vårt områdes ursprung och vi vill därför följa upp med en text skriven av Stig Larson, hämtad från Blekinge Läns Museum med arkiveringsdatum 1988-11-28. Texten är lång och delas därför upp i tre delar. Samtliga delar kommer att publiceras med några dagars mellanrum på vår hemsida. Berättelsen har kompletterats med bilder på de flesta fastigheter som nämns. Det gör det lättare att känna igen och förstå vad författaren skriver om.

Stig Larson föddes i Ronneby 1953 (avliden 2002) och hans familj flyttade till Idunavägen 26 på Bergåsa 1957. Han var väldigt intresserad av stadsfarmarna och historien kring dem. Bergåsa och Gräsvik är exempel på områden som fått sina namn efter farmar som fanns på de platserna. Stig Larson var aktiv inom föreningen Gamla Carlscrona och har också skrivit föreningens årsbok 1999 tillsammans med Kjell Nilsson.

Bergåsa – Västra Mark

Området, som ursprungligen är en del av stadens s.k. donationsjordar, avgränsas i väster av det år 1904 tillkomna grenadjärregementet (I 11 detachement), senare Karlskrona Kustartilleriregemente, KA 2, i öster av Sunnavägen, i norr av lövskog och i söder av Valhallavägen.

En väsentlig del av området torde ha varit arrende under stadsfarmen Bergåsa, vars boningshus ännu finns kvar med adress Kronobergsgatan 3. Detta boningshus har under åren genomgått diverse om- och tillbyggnader, förmodligen i första omgången i samband med att den friköptes och blev en av villorna på Kronobergsgatan. (Jag har i dagsläget inte klart för mig hur stort Bergåsas arrende var till arealen).

Bostadshuset till stadsfarmen Bergåsa, Kronobergsgatan 3. Foto Hans Södergren.Bostadshuset till stadsfarmen Bergåsa, Kronobergsgatan 3. Foto Hans Södergren.

Rostad, Rostavägen 4/Sunnavägen 117. Foto Hans Södergren.


Vidare finns inom en annan del av området ytterligare en f.d. stadsfarm, nämligen Rostad, med adress Sunnavägen 117. Denna farm avstyckades och friköptes som villafastighet av apotekare Erik Bengtsson och hans hustru, ingenjör Greta Bengtsson år 1944. Fru Bengtsson bor fortfarande i villan, vars tomt mot väster gränsar mot Rostavägen, som ju fått sitt namn efter farmen Rostad, men som rätteligen borde heta Rostadvägen, eftersom det fanns en stadsfarm med namnet Rosta och som var belägen i anslutning till Gullabergsområdet.

Bostadshuset till stadsfarmen Rostad, Sunnavägen 117/Rostavägen 4. Foto Hans Södergren.Bostadshuset till stadsfarmen Rostad, Sunnavägen 117/Rostavägen 4. Foto Hans Södergren.

Friköpta villatomter belägna på donationsjord innebar att en del av köpeskillingen gick till den s.k. donationsjordsfonden som avvecklades 1952? (detta vet f.d. stadsjuristen Sture Aspegrén, jag har ännu inte kommit till fondens avveckling i min stadsfarmsforskning). Således torde alla friköpta tomter inom området fram till detta årtal ha bidragit med medel till nämnda fond.

Området bör betraktas som synnerligen intressant eftersom man kan återfinna bebyggelse från 1900-talets samtliga decennier, uppförd etappvis allteftersom området utvidgades.

Den första bebyggelsen, som tillkom efter 1904 års stadsplan, började växa upp längs Valhallavägen och Sunnavägen och det socioekonomiska skikt som byggde i denna första omgång dominerades av spårvagnsförare och poliser.

Bergåsa var dessutom ett av de första områdena som elektrifierades i samband med Elverkets färdigställande 1907.

1919 års stadsplan möjliggjorde att området bebyggdes ytterligare och om man följer Kronobergsgatan nerifrån Valhallavägen kan man tydligt urskilja gränsen mellan denna tidiga bebyggelse och 30-talets funktionalistiska inbrytning. Denna gräns går vid Kronobergsgatans krön, där det egentliga Bergåsa övergår i Västra Mark. Således omfattas den allra första etappen av bebyggelsen längs Valhallavägen och t.o.m. den sjunde byggnaden räkna med fr.o.m. hörnet av Valhallavägen och mot Sunnavägen, Kronobergsgatans första del samt Korprals- och Vasagatorna.

1920-talet tillkom del av Erik-Dahlbergsgatorna, Tegnerliden, del av Studentgatan t.o.m. Humlegatan samt del av Västra Marksgatan.

Textförfattare: Stig Larson
Källa: Blekinge Läns Museum

Halloween i Lillan

Halloween i Lillan 2020-10-30

I fullmånens sken förvandlades “Lillan” igår till en samlingsplats för spöken, häxor och andra läskiga varelser när Villaföreningen arrangerade mini-Halloweenfirande som alternativ till det numera traditionella “Bus eller Godis”.

Under tipspromenaden kunde man stöta på skelett, pumpamannen, spöken och till och med ett och annat levande monster, allt ackompangerat av kuslig belysning och läskiga ljud. Godispåsen blev en populär vinst till alla tippare. Rätt svar på frågorna publiceras inom kort.

Vilken succé det blev och vilken roligt aktivitet att anordna. Stort tack för all fin feedback vi fick från både barn och vuxna. Det här kan bli ett återkommande arrangemang i en eller annan form.

Glöm nu inte att i år går vi inte ut på “Bus eller Godis”-runda mer än till dem vi redan umgås med.

Det var en jämn match på tipsrundan med många barn som hade full pott eller nära det i alla fall. Utslagsfrågan avgjorde och vinnaren är: Albin Hasselgren på Vasagatan.

RÄTT SVAR:
Utslagsfrågan: Det var 70 godisbitar i burken.
Fråga 1. Vad säger man när man klär ut sig och knackar dörr på Halloween? Bus eller godis!
Fråga 2. Vad heter spöket på bilden? Spöket Laban
Fråga 3. När infaller Halloween? 31 oktober
Fråga 4. Vad dricker en vampyr? Blod
Fråga 5. När ska man se upp för varulvar? Vid fullmåne
Fråga 6. Hur många ben har en spindel? 8 st
Fråga 7. Var ligger Greve Draculas slott? Transsylvanien
Fråga 8. Vad äter helst en zombie? Människor
Fråga 9. Hur många ben består en vuxen människas skelett av? Ca 200 st
Fråga 10. Vad heter huvudrollen i filmen Trolls? Poppy

Halloween i Lillan 2020-10-30

Halloween i Lillan 2020-10-30

Halloween i Lillan 2020-10-30

Halloween i Lillan 2020-10-30

Halloween i Lillan 2020-10-30

Halloween i Lillan 2020-10-30

Halloween i Lillan 2020-10-30

Halloween i Lillan 2020-10-30

Halloween i Lillan 2020-10-30

Halloween i Lillan 2020-10-30

Halloween i Lillan 2020-10-30

Varken bus eller godis i år…

När årets Halloweenfirande närmar sig informerar Folkhälsomyndigheten om att det inte är lämpligt att gå bus eller godis-runda mer än till de man redan umgås med, vilket är fullt förståeligt.

Halloween i Lillan 2020-10-30

Under rådande Corona-omständigheter vill villaföreningen värna om våra medlemmar men samtidigt inte ta ifrån barnen möjligheten till bus eller godis.

Villaföreningen bjuder därför in alla barn i området att komma till Frejalunden “Lillan” fredagen den 30/10 mellan 18:30-19:30 för att delta i föreningens mini-Halloweenfirande. Det blir tipspromenad med ruskiga frågor och vinst för alla i form av godispåse. Kom om du vågar och klä gärna ut dig till något läskigt. Medtag gärna en ficklampa.