En vinterdag i januari

Studentviken 2021-01-31Vinterbild från Studentviken 2021-01-31

Vilken vinter vi fått på Bergåsa! Visst är det fantastiskt att på samma ställe som vi somras badade, seglade, vindsurfade, paddlade eller simmade kan vi nu åka skridskor. Helgen bjöd på ett härligt skridskoväder och det var många som snörat på sig skridskorna för en åktur på Studentviken. Även pulkabackarna har den senaste veckan nyttjats flitigt av både barn och vuxna. Det har också ryktats om att vi har vinterbadare som innan isen lade sig passade på att ta ett uppfriskande dopp från bryggan. Det finns säkert fler vinteraktiviteter som pågår i vårt område. Tipsa gärna via mail eller kommentar så kanske fler hittar ut för en Corona-anpassad aktivitet i friska luften.

Studentviken 2021-01-31Många hade snörat på skridskorna i helgen

Studentviken 2021-01-31

Dags att betala medlemsavgiften för 2021

Nytt år och därmed dags att betala in medlemsavgiften. Bergåsa- Västra Marks Villaägareförening behöver ditt stöd och vi hoppas att du vill vara medlem även under 2021.

30 april firar vi tillsammans Valborg vid Studentviken.
1 maj håller föreningen Vårträff och Årsmöte vid Studentviken.
22 maj arrangeras Loppis/Växtbytardag i Frejalunden ”Lillan”.
26 september anordnas en Höstträff.
29 oktober anordnas för alla barn Mini-Halloween i Lillan.
12 december träffas vi för Glöggmingel i Lillan.

Villaföreningen följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt lokala restriktioner för Covid-19, och planerade aktiviteter kan därför med kort varsel ställas in. Håll utkik efter uppdateringar på vår hemsida, Facebook och våra anslagstavlor.

Styrelsen 2020-09-27Styrelsen från vänster: Lisa Thorneus, Anna Larsson, Carin Håkansson, Britta Kilander, Christian Österberg, Carina Lindquist, Hans Södergren, Madeleine Hjortsberg och Eleonore Ardin.

Föreningen arbetar aktivt med, och ställer krav på kommunen angående trafiken och miljön i området, anordnar Valborg och andra aktiviteter under året, köper in verktyg och redskap och ser till att vår lilla strand har sand och en badflotte.

För att kunna göra allt detta och mycket mer behöver vi ditt stöd. Det kostar bara 100 kronor per hushåll och år att vara med i föreningen.

Betala genom att sätta in summan på bg 5190-3060. Ange namn, adress, e-postadress och telefonnummer.

Medlemsavgift 2021

Till dig som redan betalt din medlemsavgift för 2021 vill vi framföra ett stort tack för ditt stöd!

Fjärrvärme- och VA-arbete på Kronobergsgatan

Information från Affärsverken och Karlskrona kommun:

Affärsverken och Karlskrona kommun kommer under vecka 3 2021 att påbörja schaktarbete på Kronobergsgatan. Vi kommer att ansluta fler villor till fjärrvärmenätet samt byta vatten/avlopp och förlägga ny dagvattenledning.

Arbetet är omfattande och framkomligheten på Kronobergsgatan kommer att vara begränsad. Vi ber om överseende och hoppas att vi inte stör er vardag alltför mycket under den tid arbetet pågår.

Schaktarbetet beräknas vara klart under mars månad.

Vid frågor är ni välkomna att kontakta Affärsverken på telefonnummer 0455-783 00 eller Karlskrona kommun på 0455-30 32 00.

Fjärrvärme- och VA-arbete på Kronobergsgatan

Stig Larson – Del 3:3

Vi har nu kommit fram till sista delen av Stig Larssons berättelse om Bergåsa/Västra Marks historia. Ni som hängt med i alla delarna har nu god kännedom om vårt områdes ursprung. Vi fortsätter leta efter intressanta texter om vårt område och återkommer med nya inlägg framöver. Är det någon som har sitter och håller på spännande historier, händelser, foton (stort som smått) eller vet vad någon av affärerna som nämns i texten hette får ni gärna höra av er till webmaster@bergasa.se.

1970-talet tillkom Kaptensgatan samt Ymervägen 10 och Heimdalsvägen 19.

HEIMDALSVÄGEN - I nordisk mytologi var Heimdal gudarnas väktare. Blåser i Gjallarhorn vid Ragnarök. YMERVÄGEN - I nordisk mytologi var Ymer en jätte av vars kropp gudarna skapade världen. Båda vägnamnen tillkom 1934. Foto Hans Södergren

HEIMDALSVÄGEN – I nordisk mytologi var Heimdal gudarnas väktare. Blåser i Gjallarhorn vid Ragnarök. YMERVÄGEN – I nordisk mytologi var Ymer en jätte av vars kropp gudarna skapade världen. Båda vägnamnen tillkom 1934. Foto Hans Södergren

Och slutligen, på åttiotalets mitt, avstyckades från Vasagatan 28 en tomt som bebyggdes med ett parhus (som är föga anpassat till kringliggande bebyggelse, här torde man kunna använda benämningen ”främmande i miljön”, min anm.).

Vasagatan 28, en avstyckad tomt som bebyggdes med ett parhus. Foto Hans Södergren.Vasagatan 28, en avstyckad tomt som bebyggdes med ett parhus. Foto Hans Södergren.

Jag talade i början om socioekonomiska skikt (i samband med första etappen av områdets tillblivelse) och värt att nämna är att i slutet av 20- och början av 30-talet kommer även underofficerskåren att bli väl representerad i området. Från och med denna tid börjar befolkningen bli mera blandad, samtliga socialgrupper är då representerade, dock med en viss överrepresentation av socialgrupp II.

I och med att de ursprungliga inbyggarna har avflyttat har många av byggnaderna utsatts för mer eller mindre grova förvanskningar till följd av ombyggnad, detta gäller i synnerhet många av byggnaderna från 30-talet, men även stora delar av den äldsta bebyggelsen har som följd av många ägarbyten förändrats radikalt. Detta har dessutom (vilket ständigt förvåna oss som har antikvariska och psykologiska aspekter på bebyggelsen) fått till resultat att många byggnader fått en mycket ”hög” standard med påföljd att området delvis ”gentrifierats”, vilket innebär att de socioekonomiska skikt som ursprungligen slog ner sina bopålar i området ej längre har råd att söka sig till eller hålla sig kvar därstädes.

Dock kan man fortfarande till viss del urskilja de olika byggnadstekniker och -material som representerar olika tidsepoker. Den äldsta bebyggelsen har huvudsakligen fasader av oljemålade liggande eller stående träpaneler, medan 30-talsbebyggelsen är försedd med antingen tämligen slät eller tämligen grov kalkcementputs. Den sena 40-tals- och den tidiga 50-talsbebyggelsen utmärks av den mycket hållfasta glimmerputsen som på många byggnader fortfarande är helt intakt, trots tidens tand.

I skarven mellan 40- och 50-tal börjar tegelfasaderna i rött och gult tegel göra sig gällande och är klart dominerande för områdets tidiga 60-talsbyggnader. I slutet av 60-talet dyker dessutom den välbekanta mexistenen upp i området, såväl i nyproduktion som i samband med ”isolering” av befintliga äldre byggnader inom området.

Vad gäller livsmedelsaffärer är man idag betjänad av dels butiken på fastigheten Valhallavägen 16 (f.d. Saga-biografen) och dels av ICA-butiken på Bergsgatan 3 A.

Valhallavägen 21, mjölkaffär i början av 60-talet. Foto Hans Södergren.Valhallavägen 21, mjölkaffär i början av 60-talet. Foto Hans Södergren.

Bondegatan 3 (eller är adressen Valhallavägen?). Hursomhelst avses första byggnaden på höger hand sett nerifrån Bondegatans början) har på sin tid inrymt en mindre livsmedelsaffär, Valhallavägen 21 hade fram till början av 60-talet en mjölkaffär i bottenplanet och den på Bergsgatan numera belägna ICA-butiken var tidigare inrymd i den ursprungliga byggnaden (nuvarande återuppförd efter brand) på Korpralsgatan 19 denna butik var från början endast mjölkaffär. Även kooperationen har till ca mitten av 60-talet varit representerad med en Konsumbutik i byggnaden Korpralsgatan 15 och en mjölkaffär fanns till ca 1960 inrymd i byggnaden med adressen Baldersvägen 20.

Korpralsgatan 19, butiken var från början mjölkaffär. Foto Hans Södergren.Korpralsgatan 19, butiken var från början mjölkaffär. Foto Hans Södergren.

Mjölkaffär på Baldersvägen 20. Foto Hans SödergrenMjölkaffär på Baldersvägen 20. Foto Hans Södergren

Konsumbutik på Korpralsgatan. Foto Paavo Lindquist. Källa Blekinge Museum.

Konsumbutik på Korpralsgatan. Foto Paavo Lindquist. Källa Blekinge Museum.

Det kan vara på sin plats att nämna att endast de gator som fick bebyggelse fr.o.m. 50-talet ursprungligen var asfalterade. Grus var från början den allenarådande gatubeläggningen (även gräs för den delen). Som exempel kan nämnas att Idunavägen, som bebyggdes ca 1948-1951 asfalterades först i mitten av 50-talet och samma gatas trottoarer först i början av 60-talet. Värt att nämna som exempel är att Idunavägens trottoarer i samband med utbyte av vatten- och avloppsrör 1984 förlorade den huggna kantstenen (granit?). Denna kantsten, som var ett självklart inslag i gatubilden hos ett bostadsområde från 40-talet, ersattes tyvärr av betongkantsten samtidigt som den trottoar som tillhörde de ojämna gatunumren togs bort.

Ett annat exempel på hur tidstypiska detaljer i gatubilden rycks undan är de fackverksstolpar för gatubelysningen som fanns på Kronobergsgatan fram till ca sjuttiotalets början.

Området rymmer många intressanta byggnader som ännu är relativt oförändrade åtminstone vad beträffar exteriören. Som exempel kan nämnas Heimdalsvagn 15 (sent 40-tal med bl.a. välvda glasrutor), Ymervägen 2 (arkitektritad villa ritad av en dansk arkitekt), Idrottsvägen 31 (arkitektritad funktionalism) samt t.ex. Erik Dahlbergsgatan 1 (med mycket intressant balkong) och Erik Dahlbergsgatan 3. Även byggnaderna med adress Sunnavägen är av tämligen intressant karaktär. M.fl. m.fl.

Välvda glasrutor Heimdalsvägen 15. Foto: Hans SödergrenVälvda glasrutor Heimdalsvägen 15, Foto: Hans Södergren

Arkitektritad funktionalism, Idrottsvägen 31. Foto Hans Södergren.Arkitektritad funktionalism, Idrottsvägen 31. Foto Hans Södergren.

Erik Dahlbergsgatan 1, med mycket intressant balkong. Foto Hans Södergren.Erik Dahlbergsgatan 1, med mycket intressant balkong. Foto Hans Södergren.

Slutligen kanske man också kan nämna att Bergåsa under spårvagnsepoken och fram till spårvägens nedläggande 1949 fungerade som ändhållplats för nämnda fordon. När busstrafiken ersatte spårvagnarna organiserades denna som en ringlinje med utgångspunkt från den gamla ändhållplatsen.

Spårvägens slutstation på Bergåsa omkring 1920. Okänd fotograf. Källa Blekinge Museum.

Spårvägens slutstation på Bergåsa omkring 1920. Okänd fotograf. Källa Blekinge Museum.

Textförfattare: Stig Larson
Källa: Blekinge Läns Museum

Stig Larson – Del 2:3

Vi har nu kommit till del två i Stig Larssons berättelse om Bergåsa/Västra Mark och dess historia. Inom kort kommer den avslutande och tredje delen att publiceras.

1930-talet fortsatte utbyggnaden av Kronobergsgatan, Västra Marksgatan och fortsättning av Erik Dahlbergsgatan samt delar av Balders- och Idrottsvägen. Även Studentgatan fick sin fortsättning under denna tid. Valkyriavägen tillkom och likaså bebyggdes Sunnavägen på bägge sidor om stadsfarmen Rostad. På 1940-talet tillkom Kronobergsgatans sista del mot norr, resterande delar av Baldersvägen och Idrottsvägen. Vidare tillkom Sagavägen, Gefionvägen och Idunavägen, Ymervägen och Heimdalsvägen (ca 1948-1951) och i och med sistnämnda epok gjorde de monteringsfärdiga villorna på allvar sitt intåg i området. (Exempelvis är byggnaden som jag själv bor i, Idunavägen 26, ett WST-hus från Forserum, byggnadsår 1949). 1948 tillkom dessutom det dåvarande spädbarnshemmet i slutet av Kronobergsgatan mot norr samt Västerbo barnhem på Idrottsvägen. Bägge byggnaderna används idag av landstinget för andra ändamål.

ICA-butiken på Bergsgatan 3A. Foto Hans SödergrenICA-butiken på Bergsgatan 3A. Foto Hans Södergren

1950-talet byggdes det ganska sparsamt i området, det rörde sig mest om ”kompletteringsbebyggelse” som t.ex. ICA-butiken på Bergsgatan 3 A, byggnaderna på Frejavägen samt Baldersvägen 5 och 9. Ca 1956 tillkom dessutom den mycket intressanta arkitektritade villan med adress Ymervägen 2. Den lär ha ritats av en dansk arkitekt vars namn torde kunna återfinnas i stadsbyggnadskontorets arkiv.

Ymervägen 2, ritad av en dansk arkitekt. Foto Hans SödergrenYmervägen 2, ritad av en dansk arkitekt. Foto Hans Södergren

I slutet av 1950-talet, ca 58-59 påbörjades Tallvägens bebyggelse, som stod inflyttningsklar 1960. Tallvägen utgörs av första delen av den körbara väg som leder till Karlskrona Motorbåtssällskaps klubbstuga. I samband med Tallvägens tillkomst byggdes även Idrottsvägen nr 4, 6, 8 och 10.

Vid Kronobergsgatans slut, i anslutning till det dåvarande spädbarnshemmet, påbörjades 1960 arbetena på det som idag är Ringvägen eller ”Jänkeberget”. Det dåvarande spädbarnshemmet kallas idag ”Jänkeberga”, vilket är en sentida benämning som kan härledas från ”Jänkeberget”, som i sin tur kan härledas utifrån ”Jänkeviken”, dvs. den vik som är belägen strax nedanför ”Jänkeberget”. Denna vik har nämligen fått sitt namn efter den på sin tid välkände Karlskronaprofilen ”Jänke”, som hade sin eka förtöjd i viken. (För ytterligare upplysningar om Jänke kan Du kontakta Erik Langemark som brukade språka med honom ibland).

Jänkeviken, utsikt mot Andöarna. Foto Hans Södergren

Jänkeviken, utsikt mot Andöarna. Foto Hans Södergren

Första etappen av Ringvägen (mot sjösidan och med ojämna gatunummer) är välförsedd med arkitektritade byggnader medan den senare och inre delen är av mera blandad karaktär med bl.a. Karlskronavarvets fyra stycken typhus. Denna senare del färdigställdes ca 1965-66.

När vi nu uppehåller oss vid 1960-talet kan nämnas att Vasagatan 12 och 14 uppfördes och det kan vara på sin plats att nämna att Vasagatan 12 avsåg inrymma någon slags butik, vilket aldrig blev fallet. De ursprungligen tänkta affärslokalerna framgår fortfarande av byggnadens exteriör.

Textförfattare: Stig Larson
Källa: Blekinge Läns Museum