Stig Larson – Del 1:3

Under Villaföreningens årsmöte kunde vi höra styrelsemedlem Britta berätta om Bergåsas stadsfarmar och dess historia. Många närvarande visade stort intresse för vårt områdes ursprung och vi vill därför följa upp med en text skriven av Stig Larson, hämtad från Blekinge Läns Museum med arkiveringsdatum 1988-11-28. Texten är lång och delas därför upp i tre delar. Samtliga delar kommer att publiceras med några dagars mellanrum på vår hemsida. Berättelsen har kompletterats med bilder på de flesta fastigheter som nämns. Det gör det lättare att känna igen och förstå vad författaren skriver om.

Stig Larson föddes i Ronneby 1953 (avliden 2002) och hans familj flyttade till Idunavägen 26 på Bergåsa 1957. Han var väldigt intresserad av stadsfarmarna och historien kring dem. Bergåsa och Gräsvik är exempel på områden som fått sina namn efter farmar som fanns på de platserna. Stig Larson var aktiv inom föreningen Gamla Carlscrona och har också skrivit föreningens årsbok 1999 tillsammans med Kjell Nilsson.

Bergåsa – Västra Mark

Området, som ursprungligen är en del av stadens s.k. donationsjordar, avgränsas i väster av det år 1904 tillkomna grenadjärregementet (I 11 detachement), senare Karlskrona Kustartilleriregemente, KA 2, i öster av Sunnavägen, i norr av lövskog och i söder av Valhallavägen.

En väsentlig del av området torde ha varit arrende under stadsfarmen Bergåsa, vars boningshus ännu finns kvar med adress Kronobergsgatan 3. Detta boningshus har under åren genomgått diverse om- och tillbyggnader, förmodligen i första omgången i samband med att den friköptes och blev en av villorna på Kronobergsgatan. (Jag har i dagsläget inte klart för mig hur stort Bergåsas arrende var till arealen).

Bostadshuset till stadsfarmen Bergåsa, Kronobergsgatan 3. Foto Hans Södergren.Bostadshuset till stadsfarmen Bergåsa, Kronobergsgatan 3. Foto Hans Södergren.

Rostad, Rostavägen 4/Sunnavägen 117. Foto Hans Södergren.


Vidare finns inom en annan del av området ytterligare en f.d. stadsfarm, nämligen Rostad, med adress Sunnavägen 117. Denna farm avstyckades och friköptes som villafastighet av apotekare Erik Bengtsson och hans hustru, ingenjör Greta Bengtsson år 1944. Fru Bengtsson bor fortfarande i villan, vars tomt mot väster gränsar mot Rostavägen, som ju fått sitt namn efter farmen Rostad, men som rätteligen borde heta Rostadvägen, eftersom det fanns en stadsfarm med namnet Rosta och som var belägen i anslutning till Gullabergsområdet.

Bostadshuset till stadsfarmen Rostad, Sunnavägen 117/Rostavägen 4. Foto Hans Södergren.Bostadshuset till stadsfarmen Rostad, Sunnavägen 117/Rostavägen 4. Foto Hans Södergren.

Friköpta villatomter belägna på donationsjord innebar att en del av köpeskillingen gick till den s.k. donationsjordsfonden som avvecklades 1952? (detta vet f.d. stadsjuristen Sture Aspegrén, jag har ännu inte kommit till fondens avveckling i min stadsfarmsforskning). Således torde alla friköpta tomter inom området fram till detta årtal ha bidragit med medel till nämnda fond.

Området bör betraktas som synnerligen intressant eftersom man kan återfinna bebyggelse från 1900-talets samtliga decennier, uppförd etappvis allteftersom området utvidgades.

Den första bebyggelsen, som tillkom efter 1904 års stadsplan, började växa upp längs Valhallavägen och Sunnavägen och det socioekonomiska skikt som byggde i denna första omgång dominerades av spårvagnsförare och poliser.

Bergåsa var dessutom ett av de första områdena som elektrifierades i samband med Elverkets färdigställande 1907.

1919 års stadsplan möjliggjorde att området bebyggdes ytterligare och om man följer Kronobergsgatan nerifrån Valhallavägen kan man tydligt urskilja gränsen mellan denna tidiga bebyggelse och 30-talets funktionalistiska inbrytning. Denna gräns går vid Kronobergsgatans krön, där det egentliga Bergåsa övergår i Västra Mark. Således omfattas den allra första etappen av bebyggelsen längs Valhallavägen och t.o.m. den sjunde byggnaden räkna med fr.o.m. hörnet av Valhallavägen och mot Sunnavägen, Kronobergsgatans första del samt Korprals- och Vasagatorna.

1920-talet tillkom del av Erik-Dahlbergsgatorna, Tegnerliden, del av Studentgatan t.o.m. Humlegatan samt del av Västra Marksgatan.

Textförfattare: Stig Larson
Källa: Blekinge Läns Museum