Stig Larson – Del 3:3

Vi har nu kommit fram till sista delen av Stig Larssons berättelse om Bergåsa/Västra Marks historia. Ni som hängt med i alla delarna har nu god kännedom om vårt områdes ursprung. Vi fortsätter leta efter intressanta texter om vårt område och återkommer med nya inlägg framöver. Är det någon som har sitter och håller på spännande historier, händelser, foton (stort som smått) eller vet vad någon av affärerna som nämns i texten hette får ni gärna höra av er till webmaster@bergasa.se.

1970-talet tillkom Kaptensgatan samt Ymervägen 10 och Heimdalsvägen 19.

HEIMDALSVÄGEN - I nordisk mytologi var Heimdal gudarnas väktare. Blåser i Gjallarhorn vid Ragnarök. YMERVÄGEN - I nordisk mytologi var Ymer en jätte av vars kropp gudarna skapade världen. Båda vägnamnen tillkom 1934. Foto Hans Södergren

HEIMDALSVÄGEN – I nordisk mytologi var Heimdal gudarnas väktare. Blåser i Gjallarhorn vid Ragnarök. YMERVÄGEN – I nordisk mytologi var Ymer en jätte av vars kropp gudarna skapade världen. Båda vägnamnen tillkom 1934. Foto Hans Södergren

Och slutligen, på åttiotalets mitt, avstyckades från Vasagatan 28 en tomt som bebyggdes med ett parhus (som är föga anpassat till kringliggande bebyggelse, här torde man kunna använda benämningen “främmande i miljön”, min anm.).

Vasagatan 28, en avstyckad tomt som bebyggdes med ett parhus. Foto Hans Södergren.Vasagatan 28, en avstyckad tomt som bebyggdes med ett parhus. Foto Hans Södergren.

Jag talade i början om socioekonomiska skikt (i samband med första etappen av områdets tillblivelse) och värt att nämna är att i slutet av 20- och början av 30-talet kommer även underofficerskåren att bli väl representerad i området. Från och med denna tid börjar befolkningen bli mera blandad, samtliga socialgrupper är då representerade, dock med en viss överrepresentation av socialgrupp II.

I och med att de ursprungliga inbyggarna har avflyttat har många av byggnaderna utsatts för mer eller mindre grova förvanskningar till följd av ombyggnad, detta gäller i synnerhet många av byggnaderna från 30-talet, men även stora delar av den äldsta bebyggelsen har som följd av många ägarbyten förändrats radikalt. Detta har dessutom (vilket ständigt förvåna oss som har antikvariska och psykologiska aspekter på bebyggelsen) fått till resultat att många byggnader fått en mycket “hög” standard med påföljd att området delvis “gentrifierats”, vilket innebär att de socioekonomiska skikt som ursprungligen slog ner sina bopålar i området ej längre har råd att söka sig till eller hålla sig kvar därstädes.

Dock kan man fortfarande till viss del urskilja de olika byggnadstekniker och -material som representerar olika tidsepoker. Den äldsta bebyggelsen har huvudsakligen fasader av oljemålade liggande eller stående träpaneler, medan 30-talsbebyggelsen är försedd med antingen tämligen slät eller tämligen grov kalkcementputs. Den sena 40-tals- och den tidiga 50-talsbebyggelsen utmärks av den mycket hållfasta glimmerputsen som på många byggnader fortfarande är helt intakt, trots tidens tand.

I skarven mellan 40- och 50-tal börjar tegelfasaderna i rött och gult tegel göra sig gällande och är klart dominerande för områdets tidiga 60-talsbyggnader. I slutet av 60-talet dyker dessutom den välbekanta mexistenen upp i området, såväl i nyproduktion som i samband med “isolering” av befintliga äldre byggnader inom området.

Vad gäller livsmedelsaffärer är man idag betjänad av dels butiken på fastigheten Valhallavägen 16 (f.d. Saga-biografen) och dels av ICA-butiken på Bergsgatan 3 A.

Valhallavägen 21, mjölkaffär i början av 60-talet. Foto Hans Södergren.Valhallavägen 21, mjölkaffär i början av 60-talet. Foto Hans Södergren.

Bondegatan 3 (eller är adressen Valhallavägen?). Hursomhelst avses första byggnaden på höger hand sett nerifrån Bondegatans början) har på sin tid inrymt en mindre livsmedelsaffär, Valhallavägen 21 hade fram till början av 60-talet en mjölkaffär i bottenplanet och den på Bergsgatan numera belägna ICA-butiken var tidigare inrymd i den ursprungliga byggnaden (nuvarande återuppförd efter brand) på Korpralsgatan 19 denna butik var från början endast mjölkaffär. Även kooperationen har till ca mitten av 60-talet varit representerad med en Konsumbutik i byggnaden Korpralsgatan 15 och en mjölkaffär fanns till ca 1960 inrymd i byggnaden med adressen Baldersvägen 20.

Korpralsgatan 19, butiken var från början mjölkaffär. Foto Hans Södergren.Korpralsgatan 19, butiken var från början mjölkaffär. Foto Hans Södergren.

Mjölkaffär på Baldersvägen 20. Foto Hans SödergrenMjölkaffär på Baldersvägen 20. Foto Hans Södergren

Konsumbutik på Korpralsgatan. Foto Paavo Lindquist. Källa Blekinge Museum.

Konsumbutik på Korpralsgatan. Foto Paavo Lindquist. Källa Blekinge Museum.

Det kan vara på sin plats att nämna att endast de gator som fick bebyggelse fr.o.m. 50-talet ursprungligen var asfalterade. Grus var från början den allenarådande gatubeläggningen (även gräs för den delen). Som exempel kan nämnas att Idunavägen, som bebyggdes ca 1948-1951 asfalterades först i mitten av 50-talet och samma gatas trottoarer först i början av 60-talet. Värt att nämna som exempel är att Idunavägens trottoarer i samband med utbyte av vatten- och avloppsrör 1984 förlorade den huggna kantstenen (granit?). Denna kantsten, som var ett självklart inslag i gatubilden hos ett bostadsområde från 40-talet, ersattes tyvärr av betongkantsten samtidigt som den trottoar som tillhörde de ojämna gatunumren togs bort.

Ett annat exempel på hur tidstypiska detaljer i gatubilden rycks undan är de fackverksstolpar för gatubelysningen som fanns på Kronobergsgatan fram till ca sjuttiotalets början.

Området rymmer många intressanta byggnader som ännu är relativt oförändrade åtminstone vad beträffar exteriören. Som exempel kan nämnas Heimdalsvagn 15 (sent 40-tal med bl.a. välvda glasrutor), Ymervägen 2 (arkitektritad villa ritad av en dansk arkitekt), Idrottsvägen 31 (arkitektritad funktionalism) samt t.ex. Erik Dahlbergsgatan 1 (med mycket intressant balkong) och Erik Dahlbergsgatan 3. Även byggnaderna med adress Sunnavägen är av tämligen intressant karaktär. M.fl. m.fl.

Välvda glasrutor Heimdalsvägen 15. Foto: Hans SödergrenVälvda glasrutor Heimdalsvägen 15, Foto: Hans Södergren

Arkitektritad funktionalism, Idrottsvägen 31. Foto Hans Södergren.Arkitektritad funktionalism, Idrottsvägen 31. Foto Hans Södergren.

Erik Dahlbergsgatan 1, med mycket intressant balkong. Foto Hans Södergren.Erik Dahlbergsgatan 1, med mycket intressant balkong. Foto Hans Södergren.

Slutligen kanske man också kan nämna att Bergåsa under spårvagnsepoken och fram till spårvägens nedläggande 1949 fungerade som ändhållplats för nämnda fordon. När busstrafiken ersatte spårvagnarna organiserades denna som en ringlinje med utgångspunkt från den gamla ändhållplatsen.

Spårvägens slutstation på Bergåsa omkring 1920. Okänd fotograf. Källa Blekinge Museum.

Spårvägens slutstation på Bergåsa omkring 1920. Okänd fotograf. Källa Blekinge Museum.

Textförfattare: Stig Larson
Källa: Blekinge Läns Museum